den funkar inte 
jag får den inte att starta 
känner hur värmen sjunker 
rummen blir inte bara stora och ensamma. de blir kalla också 
jag kan inte få tag på pappa 
pappa pappa, pannan funkar inte, jag fryser och duschade i kallvatten 
isvatten, drack mig skakig av kaffe innan jag kunde tvinga mig 
men pappa du hör inte 
för du är hos din pappa 
som också slutat fungera 
ingenting fungerar idag 
jag undrar om ni sju drack er skakiga på koskenkorva innan ni kunde tvinga er 

två par bruna ögon följer mina rörelser 
åtta tassar smyger nyfiket efter mig 
glittrande dagg och gyllene björkar 
margaretelund. margaretes björklund. 
var margarete en lycklig bondfru? 
hon var ju trots allt gift med byns rikaste bonde? 

tänker på fru marianne 
och vad hette hon, Victoria Benedictsson? 
det är på något vis vackert och tragiskt att hennes egna livsöde överträffar allt hon skrev. 
förälskad i en dansk kulturelitist, depraverad på allt intellektuellt sällskap, fattig och desperat skar hon halsen av sig med en rakkniv 
”Detta avskyvärda att icke få vara människa endast kvinna, kvinna, kvinna!” som hon skrev i sin dagbok. 
som jag lät denna kvinna provocera mig, när jag sexton år gammal skulle försöka förstå. 

- har du alltid känt dig som en kvinna? 
ja, det tror jag. 
- då har du ett starkt självförtroende, som kvinna? 
ja. som kvinna. 
men vad har du känt dig som, om inte som kvinna? 
- jag vet inte. 
jag vet inte heller. antingen så är man eller så är man inte?

Han skriver för att alla ska se 
Jag skriver för att slippa känna ensam 
Släppa någon innanför 
Inuti mig 

Jag skulle låta dig andas min luft 
Om du bara lättade på greppet om min hals 

Hans ord är raka och korrekta 
Mina snirkligt omisskännliga 
I beige och champagne, guld och syndigt purpurrött 
Tankar som letar efter en öppning för att få tränga in 
Som mina långa smala fingrar letar sig in i hans lockar 
För att hålla fast 

Fingrarnas styrka förvånar mig 
Hur de orkar hålla kvar när lårens darrande grepp sviker 
Redan innan det slutgiltiga skriket hunnit dö ut 

Kom tillbaka, vi måste läsa färdigt berättelsen.

kom och ät lunch med mig 
vi åker till hovdala slott 
och jag är ledig idag 
du är ledig idag 
jag är ledig resten av livet 
jag vill bara inte att du dör 

ta tweedkjolen och den blåa skjortan 
köp en ny basker om den gamla fattas dig 
gör det bra, gör dig vacker 
du blir ändå aldrig mer än söt. 

jag vill inte sila röken mellan tänderna 
jag vill väga som luft 
och jag vill inte att dina starka händer ska släppa taget om mina handleder 

- jag skrev så bra där 
det är länge sedan jag skrev 
nu går dagarna åt att läsa andras ord 
dofta parfym istället för människa 
borsta oborstat hår 

sebastians fingrar fastnar i mig 
i mitt hår 
han sliter 
jag hör hur rötterna släpper 
och undrar varför vi inte har något krig att utkämpa 
mellankrigsbarn mellankrigstid depression 

han sliter för att han älskar mig 
jag älskar honom intensivt fast jag inte tål hans doft 
det låter så hårt. men jag är glad att han inte är en älskare 
en begagnad njutning 

”slightly used second hand dreams” 

klipper naglarna 
som aldrig slutar växa 
en nagel i ögat 
som aldrig slutar växa 

primitiv längtan och grannens högljudda älskog 
regnet har slutat smattra och jag hör hur någon kastar glas 
känner ljudet av när man trampar på glas 
när jag blundar. 

”he just shook his head and continued to cry”