huvudet läcker
munnen tappar ord
smaklösa ord, spottar ut dem som håliga grånande tänder
tar bilder på hud
och önskar de var för dina ögon
när de fläks ut för allmän beskådande
önskar huden var för dina händer
de skulle få klösa
det gör ingenting
om du håller alldeles för hårt i handlederna
för ikväll så vill ögonen gråta
benen sparka krampaktigt
ansiktet begravas mot kudden tills lungorna skriker
det är en sån kväll
som igår var ömhetens kväll
med två kroppar om min
tre ojämna andetag, hjärtslag
när huvudet sprungit läck är det svårt att få något sagt
tankarna skingras
och blandas
olja med vatten och blod.
jag önskar tankarna var rena
sjöar
omgivna av stadiga träd
sjöar springer inte läck
men ibland fryser de till is
onsdag 27 juli 2011
kenya, 23/11-09 kl 15:57
med gin och tonic
radslan ar pa sprang
jag har bytt nummer
de jagar mig
de vet att jag ar ensam
det har ar inte en drom
de ringer
raspiga roster fragar var jag ar
jag har ingenting, vill jag saga
lat mig vara
jag ar radd
sa manga trygga famnar
sa manga otrygga
otrygghet i att vara igenkand
i att vara vit
jag vill bara fa vara liten en stund
som barnet jag haller i min famn
jag ar less pa att vara konstig
utsatt och utstirrad
mzungo
mzungo
skjut dig?
fyll mig, slapp mig
jag bor med tre grovarbetare fran uganda
de ar vackra och sorgsna och oroade
de varmer mitt badvatten och ropar
- karibu sister, karibu chai
pa morgonen innan de lamnar huset
jag langtar
och jag tror jag vet varfor breven inte nar mig
radslan ar pa sprang
jag har bytt nummer
de jagar mig
de vet att jag ar ensam
det har ar inte en drom
de ringer
raspiga roster fragar var jag ar
jag har ingenting, vill jag saga
lat mig vara
jag ar radd
sa manga trygga famnar
sa manga otrygga
otrygghet i att vara igenkand
i att vara vit
jag vill bara fa vara liten en stund
som barnet jag haller i min famn
jag ar less pa att vara konstig
utsatt och utstirrad
mzungo
mzungo
skjut dig?
fyll mig, slapp mig
jag bor med tre grovarbetare fran uganda
de ar vackra och sorgsna och oroade
de varmer mitt badvatten och ropar
- karibu sister, karibu chai
pa morgonen innan de lamnar huset
jag langtar
och jag tror jag vet varfor breven inte nar mig
måndag 25 juli 2011
21/9-09 kl 16:23
jag är rädd för kenya
jag är rädd för den torra röda sanden. bristen på varma händer och smutsfri förståelse
tid för förståelse
tid för undran
lyssnande öron är en bristvara
tänk så blir jag galen
som när jag satt på den brännheta cementen utanför the baboon guesthouse i enkokidongoi
och läste drömfakulteten
”A. Doktor Den och Den. Alla doktorer äter mogadon och skitkorvar till frukost. Jag känner mig som en jävla hora. Vilka tider kan en kvinna vistas ute? Inga tider. Språket är bara en struktur, säger Doktor Fuck och blåser en våldtäksvind i mitt ansikte.”
- what are you reading?
frågat med den lite sjungande tonen hos en massaj
oh. nothing, really... a book about some woman..
(något så fascinerande och omvälvande att jag måste bita mig i läppen för att inte be dig gå)
- is it good? do you enjoy it?
hans långa svarta ben framför mitt ansikte, han har ett pärlband kring sin högra ankel.
well. yes. yes and no.. it makes me feel quite bad.
(jag dyrkar den. den får mig att vilja klä av mig, klä mig i blåställ och forska bort mänskligheten ur mitt blod. jag får lust att skriva och älska. samtidigt vill jag bara lägga mig ned bredvid cosmogirl och valerie och dö.)
- why do you read something that makes you feel bad?
ett leende i hans mungipa som förklarar precis hur dumt han tycker det verkar.
... good question.
jag är rädd för den torra röda sanden. bristen på varma händer och smutsfri förståelse
tid för förståelse
tid för undran
lyssnande öron är en bristvara
tänk så blir jag galen
som när jag satt på den brännheta cementen utanför the baboon guesthouse i enkokidongoi
och läste drömfakulteten
”A. Doktor Den och Den. Alla doktorer äter mogadon och skitkorvar till frukost. Jag känner mig som en jävla hora. Vilka tider kan en kvinna vistas ute? Inga tider. Språket är bara en struktur, säger Doktor Fuck och blåser en våldtäksvind i mitt ansikte.”
- what are you reading?
frågat med den lite sjungande tonen hos en massaj
oh. nothing, really... a book about some woman..
(något så fascinerande och omvälvande att jag måste bita mig i läppen för att inte be dig gå)
- is it good? do you enjoy it?
hans långa svarta ben framför mitt ansikte, han har ett pärlband kring sin högra ankel.
well. yes. yes and no.. it makes me feel quite bad.
(jag dyrkar den. den får mig att vilja klä av mig, klä mig i blåställ och forska bort mänskligheten ur mitt blod. jag får lust att skriva och älska. samtidigt vill jag bara lägga mig ned bredvid cosmogirl och valerie och dö.)
- why do you read something that makes you feel bad?
ett leende i hans mungipa som förklarar precis hur dumt han tycker det verkar.
... good question.
onsdag 20 juli 2011
pansar
putsar hjärnan med lacknafta
låter ångorna radera doften av nyslipat trägolv och kaffe
låter dammet i luften representera känslolivet
som sveper fram och tillbaka i korsdraget
och täcker mina ögonfransar med vitt
hur mjukgör man sönderslipade händer?
hur får man ner den skrovliga ytan så man åter kan smeka mjuk hud utan att riva hål?
pansarhud
pansarhjärta
tycker inte om les amours imaginaires
som fick bli veckans besvikelse, redan på en måndag
men jag tyckte om scenen där de slogs i skogen
och att soundtracket innefattade the knife
"I wasn’t really looking for some more than
some company on the dance floor
and does he know what I do?"
nick bodde granne med henne
”whats her name again? the girl. anyway, do you mind nude pictures?
cause I think they’d be really cool.. here, have some more wine. cheap fucking wine..”
tycker inte om besvikelser
tycker inte om oroligt väntande ben i baksätet av en bil
barfota går det inte, men klackar skulle det ha varit mer acceptabelt
åtminstone för minnet mer lämpligt
barfota är oskuldsfullt. opassande.
nattligt landskap som susar förbi men inte låter tankekrokarna fastna
vissa tankar ska bara tänkas flyktigt
vissa upplevelser får knappt bli minnen
bara korta flämtande andetag och en undran vem var det som höll hjärtat i pansarhänder?
kryper ihop som en egensinnig katt
i smekavstånd
(behörigt avstånd?)
skriker
- du får röra mig. om du vill.
viskar
tänker
önskar.
självbedrägeri är en förtrogen vän
viskar förtroligt när alla andra somnat
”I’m just your average thundercats ho"
låter ångorna radera doften av nyslipat trägolv och kaffe
låter dammet i luften representera känslolivet
som sveper fram och tillbaka i korsdraget
och täcker mina ögonfransar med vitt
hur mjukgör man sönderslipade händer?
hur får man ner den skrovliga ytan så man åter kan smeka mjuk hud utan att riva hål?
pansarhud
pansarhjärta
tycker inte om les amours imaginaires
som fick bli veckans besvikelse, redan på en måndag
men jag tyckte om scenen där de slogs i skogen
och att soundtracket innefattade the knife
"I wasn’t really looking for some more than
some company on the dance floor
and does he know what I do?"
nick bodde granne med henne
”whats her name again? the girl. anyway, do you mind nude pictures?
cause I think they’d be really cool.. here, have some more wine. cheap fucking wine..”
tycker inte om besvikelser
tycker inte om oroligt väntande ben i baksätet av en bil
barfota går det inte, men klackar skulle det ha varit mer acceptabelt
åtminstone för minnet mer lämpligt
barfota är oskuldsfullt. opassande.
nattligt landskap som susar förbi men inte låter tankekrokarna fastna
vissa tankar ska bara tänkas flyktigt
vissa upplevelser får knappt bli minnen
bara korta flämtande andetag och en undran vem var det som höll hjärtat i pansarhänder?
kryper ihop som en egensinnig katt
i smekavstånd
(behörigt avstånd?)
skriker
- du får röra mig. om du vill.
viskar
tänker
önskar.
självbedrägeri är en förtrogen vän
viskar förtroligt när alla andra somnat
”I’m just your average thundercats ho"
lördag 16 juli 2011
Höjer musiken i hörlurarna
Atomic - Blondie
Begraver näsan mot ärmen
För att slippa den sötsliskiga doften av tonårsfylla
För det är en doft
Berusande och förförisk
Tillika fyller den mig med avsmak
Sprit i ramlösaflaskor och billig H&M-parfym
Männen cirkulerar, passerar pinsamt många gånger
- hej tjejer
Blondie byts ut, in for the kill - la roux
Fokuserar på skymningen som flyger förbi utanför tågfönstret
Världen är gråblå och jag minns nätter under scenens tak i parken
Nitbeklädda jeansjackor och den mättade doften av natt
Är jag den där bittra tanten på tåget nu?
Atomic - Blondie
Begraver näsan mot ärmen
För att slippa den sötsliskiga doften av tonårsfylla
För det är en doft
Berusande och förförisk
Tillika fyller den mig med avsmak
Sprit i ramlösaflaskor och billig H&M-parfym
Männen cirkulerar, passerar pinsamt många gånger
- hej tjejer
Blondie byts ut, in for the kill - la roux
Fokuserar på skymningen som flyger förbi utanför tågfönstret
Världen är gråblå och jag minns nätter under scenens tak i parken
Nitbeklädda jeansjackor och den mättade doften av natt
Är jag den där bittra tanten på tåget nu?
fredag 15 juli 2011
oros(ord)
ångestladdade tankar fäster likt elektroder
tinningarna
armarna
fingrarna som textar hetsigt
eller är det känslorna?
lugn, det är bara ord
vill jag tänka
men ord är allt som räknas då vi är långt ifrån varandra
och nätter av dans känns alldeles för avlägsna för att vara på riktigt
tinningarna
armarna
fingrarna som textar hetsigt
eller är det känslorna?
lugn, det är bara ord
vill jag tänka
men ord är allt som räknas då vi är långt ifrån varandra
och nätter av dans känns alldeles för avlägsna för att vara på riktigt
minne
jag minns när vi hämtade hem mamma
hon hade varit vid universitetssjukhuset i flera månader
det som kändes som år
hur vägen kantades av nattmörk barrskog
och hur vi körde förbi en olycka
en bilolycka
vi stannade som alltid
mamma skrattade lite och pekade på ambulansen
sa
”kolla flickor, där är min firmabil”
innan hon steg ur och började rädda liv
en snäll tant bodde nära
hon lät oss komma in och bjöd på saft och bullar
jag tror det var kring midnatt
jag minns den blommiga plastduken och pappas skägg mot mina fingrar
jag hatade mammas firmabil
blod och luft tjock av ångest
hemma
jag satt under bordet i mitt flickrum
och gömde mig
låtsades att jag inte var rädd
att mörkret inte gröpte ur min tunna kropp
gav efter och
längtade efter att känna en benig arm smyga sig runt mig bakifrån
drog av huvudet på min docka
orolig för att någon skulle se
tryckte jag skuldmedvetet tillbaka det.
hon hade varit vid universitetssjukhuset i flera månader
det som kändes som år
hur vägen kantades av nattmörk barrskog
och hur vi körde förbi en olycka
en bilolycka
vi stannade som alltid
mamma skrattade lite och pekade på ambulansen
sa
”kolla flickor, där är min firmabil”
innan hon steg ur och började rädda liv
en snäll tant bodde nära
hon lät oss komma in och bjöd på saft och bullar
jag tror det var kring midnatt
jag minns den blommiga plastduken och pappas skägg mot mina fingrar
jag hatade mammas firmabil
blod och luft tjock av ångest
hemma
jag satt under bordet i mitt flickrum
och gömde mig
låtsades att jag inte var rädd
att mörkret inte gröpte ur min tunna kropp
gav efter och
längtade efter att känna en benig arm smyga sig runt mig bakifrån
drog av huvudet på min docka
orolig för att någon skulle se
tryckte jag skuldmedvetet tillbaka det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
