leka gud va? 
jag tycker om inte om när människor ska leka gud jag vill tro på ödet. 
att jag fann kattungen betyder att jag ska hjälpa den att leva eller? s
kulle ödet ge mig en dylik uppgift? 
- skulle jag kunna få lite mat att ge den? frågar jag med det lilla mjuka livet i min ena hand den ser på mig med en stabil blick ur nyöppnade runda ögon 
han ser tveksamt på mig och säger att han, förutsatt att han vore ensam, skulle ha ihjäl den 
jag nickar eftertänksamt 
- det skulle jag med, om jag bara hade sluppit se den först 

moloket traskar jag ut igen lägger tillbaka kattungen i vedhögen och fortsätter hänga tvätt. 
jag vill trotsa. sticka näsan i vädret och säga att det inte är upp till honom att bestämma huruvida den ska få leva eller inte men jag gör det inte. det är inte mitt val att göra. 
så, vilket val är egentligen mitt att göra? 

den lille American som carl kallar honom kärleksfullt på danska följer efter oss, klick klick klick låter hans analoga canon 
han gör succé med sina kvicka repliker och sitt goda danska uttal han berättar om sina bilder, att han kör dubbelexponeringar för att han fastnat vid uttrycket ”en gång är ingen gång” och att det skrämmer honom. en gång är ingen gång. jag blir varm inombords och tänker att det är omöjligt att upprepa något varje gång är en ny gång hur ska man räkna, egentligen? 
... 
och jag vill passa på att berätta för dig, min avlägsna vän att jag vore det perfekta sällskapet för dig i en strid ström av blod, sprit, parfym och säd 
jag vill inte framstå som självgod någonstans finns någon slags självdistans att plocka fram men just nu lägger jag mig naken på marken och hoppas att jorden ska befrukta mig som en pretentiös jävla fitta 
... 
huset är fullt av danskar äldre danskar som skrattar med tänder färgade av rödvin de har umgåtts sedan urminnes tider jazzbarn, som skrattar gott åt tanken på fötter sönderdansade på köpenhamns gator de har alla slutat röka under det senaste året de lyssnar på duke ellington och billie holiday 
en tredagarsfest skrattar värdinnan
-jag ville se till att alla kunde få möjlighet att komma åtminstone en kväll hon har plockat generösa buketter jasmin och placerat runt ut i huset. 

jag tycker om Kirsten, hon har ett rått skratt hennes dotter har ett likadant de omringade mig och klappade den vita pälsen jag bar på hennes fest i vintras- så smukt, så dejligt, sa de. kom med till operan, sa Kirsten och balanserade elegant ett glas med rövin
 ... 
min nya familj är motsatsen till min gamla. 
ikväll kommer mina föräldrar hit mamma ringer och frågar vad de ska ta med sig hur hon ska vara klädd om hon duger som hon är eller om hon borde gå till frisören.